Hatar bilar

För drygt ett år sedan var jag med om en bilolycka. Jättetråkigt men det slutade bra för alla inblandade. Vad som hände var att jag och Ida hade varit hos vår häst, som då stod i Näske, och på vägen hem kom två hästar utrusande på vägen framför oss. Jag blånitade och den första hästen hann springa över vägen framför oss men den andra hästen sprang rakt in i bilen från sidan. Bilen och hästen blev rätt illa tilltygade. Hästen fick djupa sår och blev skev i skelettet men ägarna har behandlat hästen efter konstens alla regler och han är nu bara något provlopp borta från att kvalas in. Det gick alltså efter omständigheterna väldigt bra för hästen.

Bilen såg inte så kul ut efter olyckan. Vi lämnade in den och efter 9 (!!!) veckor fick vi tillbaka den. Självrisken var rätt hög men vi hade hyrbilsersättning så den klarade vi rätt bra. Det kostade oss alltså en slant men vi fick tillbaka vår bil.

Så långt var allt bra. Problemen började i våras när vi upptäckte att bilen tog in vatten. Jag (med tummen mitt i handen) och min käre make (med två tummar mitt i handen) försökte lokalisera problemet. Som väntat misslyckades vi totalt. Vi hade då börjat fundera på om det var något som var fel sedan olyckan. När hösten kom och bilen skulle in på service bad vi om hjälp. Verkstaden hittade då felet. Mycket riktigt så hade de missat att sätta tillbaka en fuktspärr som skall finnas i dörren. Det åtgärdades och vi behövde inte betala något. Äntligen en torr bil... tilld det började regna... Återigen var det gummistövlar som gällde när man skulle köra bilen. Jag kontaktade verkstaden igen som nu tyckte att bilskadeservice fick ta på sig ansvaret. Det gjorde dom under protest och bilen lämnades in igen. Äntligen hittade dom felet. Det var dräneringen fram som var alldeles igentäppt av skräp. Lite mystiskt tyckte jag då det faktiskt var en av de få saker som jag och min man tycktes ha kollat att det fungerade. I alla fall: det åtgärdades, fakturan betalades och vi hade återigen en torr bil... tills det började regna igen...

Där står jag nu. En blöt bil som är lagad två gånger enligt auktoriserade verkstäder. Jag och min man kan inte ett skit om bilar. Det enda vi kan göra är att lämna in den, betala fakturor och tacka för hjälpen. På tisdag ska jag lämna in den för tredje gången för samma fel. Jag börjar bli lite förbannad nu kan jag erkänna men vad hjälper det. Jag kan ju inte laga bilen själv i alla fall.

Ja, nu mår jag bättre när jag fått skriva av mig lite frustration. Hoppas de kan fixa bilen på tisdag...igen...

Ps. Har bakat lussebullar. I och för sig efter påtryckning och stor hjälp av mina barn men ändå...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0