MamaMi

Haiti: Helt otroligt fruktansvärt det som hänt där. Antalet döda uppgår till ofattbara siffror. Såg det lilla barnet de hittat levande efter ett dygn. Hur mår det barnet psykiskt idag?

Så långt följde jag med i nyheterna sedan orkade inte jag mer. Jag mår jättedåligt att alla nyheter där människor far illa. Jag blir ledsen och vill bara gråta. Därför väljer jag att bara "flumma" på ytan. Jag vet alltså att fruktansvärda saker händer men jag orkar inte engagera mig i dessa katastrofer. Jag har fokus på att mina närmaste ska ha det bra och jag gör vad jag kan för att så många som möjligt i min närhet ska ha det bra. Är jag då en sämre människa eller är det ok att göra som jag gör? Jag tror det.

Jag har haft en underbar helg. Förutom att jag lekt taxichaffis, som vanligt, så har jag varit ut med hästen både lördag och söndag. När barnen var avlämnade här och där i kommunen (först P till tennis, sedan T till backen och till sist L till Sidensjö) kunde jag åka till stallet. Jag fick sällskap av Linda och Wilmer på lördagen. Det blev en stilla lunk i skogen. Superhärligt! På söndagen smet jag hemifrån tidigt innan barnen hann tigga om skjuts och var i stallen vid nio. Linda och Kristallen skulle köra intervaller och vi hängde med för att se om det piggade upp Kristallen. Rayo var jättepigg. Han älskar intervaller. Han fick inte dra på det han ville så det gick ganska lungt men det är så häftigt att känna hur han vill öka. Att jobba en häst som vill bli jobbar är bland det bästa jag vet.

Nu tror jag att jag måste ta tag i designen på bloggen. Folk kan ju tro att jag bara har två barn. Det finns faktiskt tre till som jag ska lägga till längst upp. Maken får inte vara med. Eller föresten: jag ska äta nu och sedan se på TV en stund. Designen får bli en annan dag :)

Är övertygad om att en dag kommer jag och maken att få 7 rätt på hästarna. Alltså, då räknar jag inte med alla gånger vi kommer att får 7 rätt med en utdelning under 100 000 kr. Någongång borde det vara vår tur att kamma hem storvinsten. Idag sket det sig. Ska man se det positivt innebär det väl i teorin att vi är närmare nu, eller...?

Imorse när jag skjutsade T till backen ringde S. Hon hade fått ett SMS med frågan om hon ville få sällskap ut med hästen idag. Hon nappade naturligtvis. Jag var på vippen att påpeka att det borde vara min tur att köra honom men jag gjorde det inte. Det är så kul att få sällskap när man är ute med häst.

. Det är inte alltid det fungerar med sällskap. Man vill vara säker på sin egen häst och man vill veta vad det är för häst man får i sällskap. Vår Rayo är rätt bra, han sköter sig bra nästan jämt, oavsett sällskap. Hur som helst: Det blir säkert min tur någongång oxå!.br />
Slarviga barn är rätt svåra att förstå sig på. Jag är rätt slavig själv men jag försöker fostra mina barn så de blir bättre än mig. Ta det här med garageporten. Vi har en sådan där motordriven sak med fjärrkontroll. Man trycker på en knapp så åker den upp. Man trycker på samma knapp stäng den. VARFÖR KAN INTE BARNEN STÄNGA GARAGET EFTER SIG? Vi har värme i garaget och jag blir vansinnig på dem när porten står öppen.

När vi kom hem från stugan sist så fungerade inte garageporten. Maken bröt sig in i garaget och fixade problemet. Något hade löst ut motordriften. En vecka senare fick vi veta att när vi var borta hade hyresvärden varit här för att skotta. Garageporten stod då öppen och han gick in och löste ut motorn för att stänga den. Kan tänka mig att han tänkte en och annan tanke om oss hyresgäster då. Hur som helst: Vi vet med säkerhet att porten var stäng när vi åkte.

Imorse kom hyresvärden pappa in och ville stänga garaget. Det stod öppet igen!!! Han hade öppnat sin port och åkte upp till oss för att kolla om hans öppnare även öppnar vår port. Mysteriet löst: mina barn är inte fullt så slarviga som jag trott, grannens kontroll styr även vår port :) SORRY KIDS!

Nu ska jag diska (för vilken gång i ordningen idag?) medan maken snarkar vidare på soffan.

1: ska ner till 72 kg före midsommar 2: ska efter det aldrig mer gå upp i vikt 3: ska aldrig mer upprepa detta nyårslöfte (som jag gjort sista tio åren) Önska mig lycka till!